"SNR utgår från den nuvarande kostförhållanden och näringssituationen i Norden och tar sikte på att ge underlag för
planering av en kost som är så sammansatt att den:
* tillfredställer de primära näringsbehoven,d.v.s. tillgodoser individens fysiologiska behov för tillväxt och funktion.
* ger förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar.
SNR gäller primärt för grupper av friska människor. Vid sjukdom och för grupper med speciella behov kan kostens sammansättning behöva anpassas i förhållande till de krav som föreligger."
"SNR förutsätts bli använda som:
* riktlinjer vid planering av kost för grupper,
* underlag för undervisning och upplysning om kost,
* underlag för livsmedels och nutritionspolitik,
* underlag vid värdering av kostintag"
Fett
"Intaget av mättade och transfettsyror bör begränsas till omkring 10 procent av energiintaget (E%). Transfettsyror från partiellt härdade fetter bör begränsas i möjligaste mån.
Cis-enkelomättade fettsyror bör bidra med 10-15 E% och cis-fleromättade fettsyror 5-10 E% inklusive cirka 1 E% från n-3-fettsyror.
Fett (räknat som totalt fettinnehåll inklusive glycerol och andra fettkomponenter) bör ge 25-30 E%. Populationsmålet är
30 E%, vilket bör användas för planeringsändamål.
Kostens fettsammansättning bör modifieras, främst genom att minska intaget av både mättade fettsyror och transfettsyror.
Minskad konsumption av livsmedel rika på mättade fettsyror leder i allmänhet till en minskning av intaget av kolesterol. De
Mättade fettsyrorna laurinsyra, myristinsyra, palmitinsyra samt transfettsyror och kolesterol höjer LDL-kolesterolnivåerna i
serum, som är en stark riskfaktor för krans-kärlsjukdom. För att minska risken för krans-kärlsjukdom är det viktigast att
minska intaget av dessa fettsyror. En begränsning av det totala fettintaget är dock viktig för att minska risken för fetma.
Det gör det också möjligt att öka konsumptionen av livsmedel med lågt fettinnehåll, vilka samtidigt är rika på näringsämnen
och andra ämnen, som likaledes kan vara betydellsefulla för att minska risken för hjärt och kärlsjukdomar och cancer.
Essentiella (fleromättade n-6 och n-3) fettsyror bör bidra med minst 3 procent av energiintaget, inklusive minst 0,5 energiprocent n-3 fettsyror. I kosten till gravida och ammande kvinnor bör essentiella fetsyror bidra med minst 5 energiprocent, inklusive 1 E% n-3-fettsyror.
Högre intag av fleromättade fettsyror än 10 energiprocent rekommenderas inte. Det finns inte några hälsomässiga fördelar med
högre intag, samtidigt som detta möjligen kan öka risken för peroxidation av fettsyror. Cis-enkelomättade fettsyror
(oljesyra) är nästan lika effektiva som fleromättade fettsyror att sänka LDL-kolesterolnivån i serum, när dessa fettsyror
ersätter mättade fettsyror.
Kolhydrater, kostfibrer och renframställda sockerarter
"Kolhydrater bör bidra med 50-60 procent av det totala energiintaget (E%). Populationsmålet är 55 E%, vilket bör användas för planeringsändamål.
Intaget av kostfiber bör för vuxna vara 25-35 g/dag, vilket motsvarar 3g/MJ.
Intaget av renframställda sockerarter bör inte överstiga 10 E%.
Rekommendationen innebär för de flesta en ökning av både kolhydrat och kostfiberintaget. Ökningen bör i första hand ske i
form av ökad konsumtion av naturligt kolhydrat och fiberrika livsmedel, d.v.s. grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och
spannmålsprodukter, som också är naturligt rika på vitaminer och mineralämnen. En lämplig balans mellan kolhydrater och fett
i kombination med högt fiberintag bidrar till att minska risken för övervikt och därmed sammanhängande ohälsa. Adekvat
fiberintag motverkar förstoppning och kan sannolikt bidra till skyddet mot grovtarmscancer. Intag av lämpliga mängder
kostfibrer från olika livsmedel är viktigt även för barn. Från skolåldern bör fiberintaget succesivt öka, för att under
tonåren nå den nivå som rekommenderas för vuxna.
För att uppnå tillräckligt intag av näringsämnen och kostfibrer, speciellt bland barn och vuxna med lågt energiintag (<8MJ/d),
rekommenderas en begränsning av intaget av renframställda sockerarter till 10E%. En begränsning av intaget av renframställda
sockerarter från drycker kan vara betydelsefullt för att förebygga fetma. Frekvent konsumtion av sockerrika livsmedel bör
undvikas för att minska kariesrisken.
Protein
Protein bör bidra med 10-20 % av det totala energiintaget (E%). Populationsmålet är 15E%, vilket bör användas för planeringsändamål.
Proteinandelen kan vara lägre än 10E%, men med hänsyn till variation i kosten och kostvanor i de nordiska länderna rekommenderas 15E% för planeringsändamål. Ett proteinintag på denna nivå bör mer än väl uppfylla behoven av de essentiella aminosyrorna.
Vid mycket låga energiintag (<6,5MJ/d), kan ett proteinintag över 15E% vara nödvändigt."
REKOMMENDATIONER FÖR PLANERING AV KOST FÖR HETEROGENA GRUPP
"Rekommenderad näringstäthet avsedd för planering av koster till grupper av individer 6-60 år med en blandad ålders och könssammansättning. Värdena är anpassade efter ålders och könskattegorier med förhållandevis störst krav på kosten.
Vitamin A 80 RE/MJ, Vitamin D 1,0 µg/MJ, Vitamin E 0,9 a-TE/MJ, Tiamin 0,12 mg/MJ, Riboflavin 0,14 mg/MJ,
Niacin 1,6 NE/MJ, Vitamin B6 0,13 mg/MJ, Folat 45 µg/MJ, Vitamin B12 0,2 µg/MJ, Vitamin C 8 mg/MJ,
Kalcium 100 mg/MJ,Fosfor 80 mg/MJ, Kalium 350 mg/MJ, Magnesium 35 mg/MJ, Järn 1,6 mg/MJ, Zink 1,1 mg/MJ, Jod 17 µg/MJ,
Selen 4 µg/MJ"
REFERENSVÄRDEN FÖR ENERGIINTAG HOS GRUPPER
"Referensvärden för energiintag hos grupper av vuxna med stillasittande och aktiv livsstil." "Stilla sittande arbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden (PAL=1,8)
| Män | Kroppsvikt | Medelintag |
| 18-30 år | 76 | 13,8 |
| 31-60 år | 77 | 13,3 |
| 61-74år | 74 | 12,0 |
| >75år | 73 | 10,8 |
| Kvinnor | ||
| 18-30år | 62 | 10,7 |
| 31-60år | 63 | 10,4 |
| 61-74år | 63 | 9,5 |
| >75år | 62 | 9,3 |
a Dessa skattningar innefattar ett stort medelfel (SE) beroende på mätfel i skattningen av både REE och PAL. Värdena bör därför enbart användas på gruppnivå.
b Avrundade värden. De beräknade referensvikterna är baserade på viktuppgifter från populationer i Danmark, Sverige och Finland, med justering för individer med BMI utanför BMI 18,5-25. Värdena i tabellen är därmed beräkningar som förutsätter att alla individer är normalviktiga.
c REE=viloomsättning (resting energy expenditure).
d PAL = fysisk aktivitetsnivå (physical activity level); den totala energiförbrukningen dividerad med basalmetabolismen (BMR).
e Motsvarar en energiförbrukning vid 60 minuters rask promenad dagligen.
f Under graviditeten ökar energibehovet. För en kvinna med BMI på 18,5-25 före graviditeten är en genomsnittlig ökning av
energiintaget på 0,35 MJ/d, 1,2 MJ/d och 2 MJ/d under de tre trisemestrarna lämpligt. Vid fullständig amning ökar
energibehovet med 2,1 MJ/d för referenskvinnan.
Rekommendationer om salt
En succesiv minskning av intaget av natrium i form av koksalt (NaCl) är önskvärd. Populationsmålet för intaget är en
minskning till 6 gram salt per dag för kvinnor och 7 gram per dag för män, motsvarande 2,3 respektive 2,8 gram natrium per
dag. En ytterligare sänkning till 5-6 g salt per dag kan ge ytterligare fördelar.
Rekommendationer om alkohol
Konsumtionen av alkohol bör begränsas och inte överstiga cirka 10 gram per dag för kvinnor och cirka 20 gram per dag för män.
Alkohol bör inte bidra med mer än 5% av energiintaget hos vuxna. Gravida, ammande, barn och ungdom rekommenderas att avstå
från alkoholkonsumtion.
Rekommendationer om kostens variation
Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är omväxlande och varje dag innehåller livsmedel från grupperna:
* grönsaker
* frukt och bär
* potatis och rotfrukter
* mjölk och ost
* kött, fisk och ägg
* bröd och andra spannmålsprodukter
* matfett
Slut på citaten. Detta har tagits med för att ge en bakgrund till de tabeller som visas på annan plats. För att omvandla MJ till kcal, multiplicera med 239.
Surfa in på Svenska Livsmedels Verket
Tillbaka till startsidan