Ett problem när man tillsätter kemikalier i akvariet är att man aldrig kan vara säker på att rekommendationen ger den önskvärda koncentrationen, den beror nämligen bl.a. på hur stora vattenbyten du gör och hur ofta. För att göra det enkelt för oss, gör vi vattenbyte före varje tillsats till akvariet, om inte annat rekommenderas. Om du tillsätter en enhet av en kemikalie som inte bryts ner, typ kopparsulfatlösning (algbekämpning) efter varje vattenbyte får du följande resultat:
| Vattenbyte | Peakvärde enheter | Byten till 95% av peak |
|---|---|---|
| 1/3del | 3 | 7 |
| 1/4del | 4 | 11 |
| 1/5del | 5 | 14 |
Till att börja med skall jag förklara skillnaden mellan nitrit och nitrat. När fiskarna ätit, så bryter de ner proteinet till ammonium, vilket de kissar ut. Bakterier i akvariet, bryter ner ammoniumen till nitrit, som snabbt, bryts ner till nitrat av andra bakterier. Nitrat däremot, kan endast brytas ner av bakterier, som lever i syrefrimiljö, t.ex. 20 cm och djupare i en sjöbotten. Eftersom vi sällan har så tjocka bottenlager, återstår 2 vägar att bli av med nitrat:
1. Växterna tar upp mindre mängder nitrat och använder som råvara till sina proteiner.
2. Regelbundna vattenbyten, förutsatt att man har låg nitrathalt i kranvattnet.
Vid nedbrytning av 1 g protein bildas 0,708 g nitrat. Om man matar fiskarna med en viss fodergiva per dag, tillförs X g
protein på 14 dygn, av detta bildas X x 0,708 g nitrat.
Jämvikt råder i akvariet, när vi genom vattenbyte tappar av lika mycket nitrat, som bildas genom tillfört foder mellan vattenbytena. Om vi byter t.ex. 1/4del av vattnet, tappar vi av 1/4del av akvariets nitrat, som alltså skall motsvara bildad nitrat, sedan senaste vattenbytet. Eftersom vi bytt 1/4 del av vattnet måste det finnas 4 ggr mer nitrat i akvariet än vi tillför mellan vattenbytena.
En lagom nitrathalt är 30 mg/liter (0,03 gr/l). För att veta hur mycket vatten du skall byta var 14:e dag, bör du veta hur mycket foder du tillför akvariet. Väg tex upp 28 portioner (två utfodringar per dygn x 14 dygn), på en brevvåg. Beräkna antal liter som skall bytas var 14:e dag: = gr foder x gr protein per hg foder x 0,236.
Ett lagom vattenbyte är ungefär 1/3 del av vattenvolymen ovanför sanden/gruset. Beräkna hur många centimeter vattenytan skall
sänkas vid vattenbytet: = (Vattenbyte i liter x 1000)/(akvariets längd i cm x bredden i cm). Markera denna nivå på
sidoglaset med en bit maskeringstejp, ett plåster, eller dyligt.
Diagrammet nedan, visar anrikningen av nitrat, vid olika stora vattenbyten. Du ser t.ex. att vid 1/5 dels vattenbyten (20%),
så anrikas nitratet tills det nått en jämnvikt på 5 gånger så hög koncentration, som man hade vid första vattenbytet. Du ser
också att det tar 14 vattenbyten, innan man når 95% av jämnvikt (peakvärde). I princip sker anrikningen likvärdigt för alla
ämnen som inte kan brytas ner i akvariemiljön.
El är dyrt och bidrar i viss mån till att vi får svårhanterbart kärnavfall, jag har därför utvecklat strategier för att spara el. Om vi tar mitt 720 liters akvarium som exempel, så kanske en nybörjare skulle välja växter med stort ljusbehov och därför installera 8 st 30w lysrör och ha dessa tända från kl 7:00 till 22:00, ljuset drar då 15h x 240w = 3,6 kWh. Om vi istället väljer växter med litet ljus behov, såsom Cryptocoryne, Anubas, Java ormbunke och Valisneria, så kan vi nöja oss med 4 x 30w i lysrör, 15 x 120W = 1,8 kWh. Om man har tänt med full ljusstyrka mer än 12h per dygn är det lätt att få alger, samt att tropiska växter inte behöver mer än så. Vi kan därför sätta in 3st 6W energisparlampor morgon och kväll, vi låter därmed fiskarna väckas o nattas med låg ljusstyrka 6-7:30 och 18:30-22:00 ( Vi överlappar lysrören med 30 minuter). Vi tar bort 3h med 120 watt och ersätter med 5h med 18W, på detta sparar vi 0,27kWh, vi är då nere på 1,53 kWh per dygn. I naturen tilltar och avtar ljuset succesivt, vi kan därför anta att växterna är anpassade till detta och vi behöver därför inte ha full ljusstyrka alla 12h på dagen. Halva ljusstyrkan 2h morgon och kväll räcker. Vi gör därför 2 st ljuskretsar, var och en med 2 st 30 watts lysrör och låter den ena vara tänd 7-17 och den andra 9-19, på detta spar vi 4h x 60watt = 0,24 kWh. Nu är vi nere på 1,29 KWh per dygn. Vi har alltså sänkt vår elförbrukning för ljuset med 64%, från 3,6 till 1,29 kWh.
Nästa sak vi kan spara in ström på är doppvärmaren. Till ett sånt här stort akvarium krävs en 300 wattare och vintertid är den på rätt mycket, för att hålla 25 grader på vattnet. Det finns fiskar som inte kräver doppvärmare, till de tåligaste hör Koi och guldfiskar, till guldfiskar räknas även slöjstjärtarna. Alla dessa tål ner till 10 +.
Vi kan också spara in ström på att välja ett litet mindre filter. Ett 1800 l/h filter drar 50 watt, 24h per dygn = 1,2 kWh. Om vi väljer ett mindre filter på 25 watt, spar vi 0,6 kWh per dygn.
Mer ström än så här kan man nog inte spara in på, om akvariet skall vara till glädje för sin ägare.
Detta är ett djupfryst foder, där jag reducerat proteinhalten, med hjälp av råris. Detta reducerar nitrathalten på akvarie vattnet. Djupfryst foder anses vara hälsosammare för fiskarna än torrfoder. För att tillverka detta foder behöver du:
1. Matberedare.
2. Kökskniv.
3. 10 l rostfri bunke.
4. Slev.
5. 1l. fryspåsar, utan fastsvetsade veck.
6. 8 st kartongbitar i samma storlek som fryspåsarna.
7. Hushållsvåg.
8. Ett dricksglas.
9. En matsked och en tesked.
10. Häftapparat.
11. 1/2 kg frysta oskalade räkor.
12. 400g djupfryst, torsk, kolja eller sej.
13. 600g fryst lamminnerfilé. (OBS dyrt, men spar mycket jobb, jämfört med att putsa rent en stek).
14. 650g råris torrvikt. (Går ej med andra sädesslag, då de innehåller för mycket protein och fiber.)
15. 150g musslor, ABBA´s musslor håller högst kvalité.
16. 275 g djupfryst hackad spenat.
GÖR SÅ HÄR:
1. Tina de frysta råvarorna i kylen, i god tid.
2. Koka råriset i 13 dl vatten utan salt i 45 minuter.
3. Mixa sedan i omgångar med totalt 6,5 dl kallt vatten i matberedaren.
4. Lägg det mixade råriset i den rostfria bunken.
5. Fortsätt mixa en råvara i taget och häll i bunken.
6. Rör ihop ingredienserna noga i bunken.
7. Trä en plastpåse på glaset och ställ det på vågen. Mät upp 125 g foder per påse.
8. Vik ihop en kant, från öppningen på påsen och häfta i kanten.
9. Platta ut innehållet med hjälp av en kartong bit.
10. Stapla 5 foderpåsar på varje kartong bit och ställ in i frysen, allteftersom du blir klar.
11. Gör noggrant rent efter dig.
NÄRINGSINNEHÅLL TOTALT
Energi 15,585 MJ
Energi 3725 kcal
Protein 296g (32E%)
Fett 60,2g (14,5E%)
Kolh. 491g (53,5E%)
Fiber 24,2g (1,6g/MJ)
E%, står för Energiprocent och är ett mått på hur stor del av energiinnehållet som utgörs av en energigivare, t.ex. protein.
Som du ser, så utgör protein 32 Energiprocent. Detta innebär att fodret bara bildar hälften så mycket nitrat, som ett
foder med 64E% protein, skulle göra.
Detta foder sjunker till botten och därför bör man ha malar i akvariet, som kan äta upp resterna efter de andra fiskarna,
vissa malar äter inte kött, t.ex. Ancistrus, så fråga om malen/malarna du tänkt köpa är köttätatande. För att hinna förbruka
detta foder i tid, bör du ha en total volym på de akvarier du avser att fodra på minst 600 l.
Rekommendationen säger 5 ml per 50 l/vatten varje vecka, samt att man byter minst 25% varannan vecka. Järnhalten är enligt min förpackning 0,07% och 100 ml lösning väger 104g. Mellan vattenbytena tillsätter man alltså 7,28mg/50l, 25% vattenbyte gör att vi får jämvikt vid 4 ggr så hög halt d.v.s. 29,1 mg/50l. Följaktligen 0,58 mg/l. Vad som händer vid så här höga järnvärden är att man får svarta penselalger. Ett Dupla testset rekommenderar 0,05-0,1 mg järn per liter vatten. Enligt info från mastergrow torde den lägre siffran gälla för mjukt vatten. Om du har samma järnhalt i din mastergrow skulle jag rekommendera att du vid mjukt vatten tar 0,21ml/50l varje vecka med 25% vattenbyte varannan vecka, och vid hårt vatten 0,43 ml/50 l varje vecka, med 25% vattenbyte varannan vecka. Lämpligen gör du en brukslösning, där du tar en del mastergrow till 11,6 delar destillerat vatten. Man tar då 2,5 resp. 5 ml per vattenbyte. Tänk på att sanden/grusets volym, inte skall räknas in i vattenvolymen.
Nu kan man ju invända att växterna tar upp järnet och att man därför skulle dosera enligt bruksanvisningen. Det kanske är
sant på växtodlingar, där man har rätt ljus och koldioxidberikning, men i ett vanligt akvarium hinner inte växterna med helt
enkelt. Ett exempel kan belysa det, om vi högst ska ha 0,1 mg järn per liter, så har vi på 50 liter 5 mg totalt. Tappar vi
av 1/4 del av vattnet har vi förlorat 1,25 mg järn. Om vi nu tillsätter 7,28 mg järn, så har vi en differens på 6 mg järn
som måste förbrukas på 14 dagar. Enligt Livsmedels Verkets livsmedelstabell är dom 4 järnrikaste bladgrönsakerna i nu nämd
ordning: nässlor, persilja, spenat, huvudsallad. För att få ett begrepp om hur mycket växterna i akvariet, måste växa på två
veckor, så motsvarar 6mg järn: 60g nässlor eller 167g persilja eller 300g spenat eller 860 g huvudsallad. Nu är inte land
och vattenväxter exakt samma sak, men detta var de fyra järnrikaste bladgrönsakerna, så, så mycket mer järn borde inte våra
vanligaste akvarieväxter innehålla.
Om du inte vill ha alger i akvariet, så skall du försöka hålla nitrathalten till 30mg/liter eller lägre, d.v.s. kontroll på
utfodring och regelbundna vattenbyten. För mycket växtnäring, t.ex. Sera Florena och Tropica Mastergrow, enligt
tillverkarnas rekommendationer, ger upphov till svarta tofsalger. Om du har stark belysning, så kan det ge upphov till
alger om ljuset är på med full styrka mer än 12h per dag. Det är bra om du har algätande fiskar, men skall du ha stora
snäckor skall du ligga mellan 30 och 50 mg Nitrat per liter, dessa fodrar nämligen mycket alger. Om du tillämpar dessa råd,
skall du endast behöva skrapa framrutan vid vartannat vattenbyte, övriga rutor håller snäckor och algätande fisk rena.
Det finns 5 viktiga faktorer att tänka på när du väljer växter till ditt akvarium, nämligen: 1. Ljusbehov 2. Temperatur
3. hårdhetstolerans 4.pH tolerans 5.Hur lättskötta de är. Det finns minst 3 faktorer till (näringskrav, nitrattolerans och
resistans mot växtätande fiskar), men de jag listat här, är de som akvarieväxtfirman Tropica i Danmark anser vara viktigast.
På Tropicas hemsida kan man se vad växterna ställer för
krav beträffande dessa egenskaper, samt se en bild av varje växt.
För att växterna skall trivas optimalt, så måste du ha rätt hårdhet på vattnet, vilket mäts i dH. Det är lätt att höja dH´t
med t.ex. snäckskal i pumpen eller utstrött på botten, men det är mycket svårare att sänka ett högt dH, så välj inte växter
som trivs i mjukare vatten än du har i kranen. Det är även viktigt att pH-värdet harmonierar med hårdheten på vattnet, detta
därför att vattnet, då binder exact rätt mängd koldioxid, varken för mycket eller för lite (koldioxid är viktigt för att
fotosyntesen skall fungera, vilket är en förutsättning för att växten skall växa). Jag har märkt hur viktigt detta kan vara
för vissa växter. T.ex. min Java mossa, som skall tåla de mest skiftande vattenförhållanden, trivdes inte i mitt mjuka
vatten (dH2), innan jag justera ner pH:t från 7,0 till 6,5. Denna justering höjde vattnets förmåga att binda koldioxid från
6,7 mg/l till 21,1 mg/l. I ett annat akvarium odla jag Jätte Vallisneria, med vattnets hårdhet höjd till dH 6, eftersom
detta samtidigt höjde pH till ca 7,5, så kunde vattnet bara binda ca 6 mg koldioxid per liter. När jag justera ner pH till
nå´n stans mellan pH 6,5 och 7, så kunde vattnet binda omkring 30 mg koldioxid per liter. Behöver jag tillägga att Jätte
Vallisnerian växer så det knakar (Jag säljer numera 20 st plantor var tionde vecka). Speciellt viktigt är det alltså att
inte ha för högt pH, eftersom vattnet då knappt binder koldioxid alls. De ljusgröna fälten, visar lämplig maximal CO
2 bindningsförmåga.
CO2 Tabell (mg per liter)
| pH/dH | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 | 12 | 14 | 16 | 18 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 6,0 | 66,7 | 133 | 193 | 257 | 321 | 386 | 450 | 500 | 562 |
| 6,1 | 53,0 | 106 | 153 | 204 | 255 | 307 | 357 | 397 | 447 |
| 6,2 | 42,1 | 84 | 121 | 162 | 203 | 244 | 284 | 315 | 355 |
| 6,3 | 33,4 | 67 | 96 | 129 | 161 | 193 | 225 | 250 | 282 |
| 6,4 | 26,5 | 53 | 77 | 102 | 128 | 154 | 179 | 199 | 224 |
| 6,5 | 21,1 | 42 | 61 | 81 | 102 | 122 | 142 | 158 | 178 |
| 6,6 | 16,7 | 33 | 48 | 65 | 81 | 97 | 113 | 125 | 141 |
| 6,7 | 13,3 | 27 | 38 | 51 | 64 | 77 | 90 | 100 | 112 |
| 6,8 | 10,6 | 21 | 30 | 41 | 51 | 61 | 71 | 79 | 89 |
| 6,9 | 8,4 | 17 | 24 | 32 | 40 | 49 | 57 | 63 | 71 |
| 7,0 | 6,7 | 13 | 19 | 26 | 32 | 39 | 45 | 50 | 56 |
| 7,1 | 5,3 | 11 | 15 | 20 | 25 | 31 | 36 | 40 | 45 |
| 7,2 | 4,2 | 8 | 12 | 16 | 20 | 24 | 28 | 31 | 35 |
| 7,3 | 3,3 | 7 | 10 | 13 | 16 | 19 | 22 | 25 | 28 |
| 7,4 | 2,6 | 5 | 8 | 10 | 13 | 15 | 18 | 20 | 22 |
| 7,5 | 2,1 | 4 | 6 | 8 | 10 | 12 | 14 | 16 | 18 |
| 7,6 | 1,7 | 3 | 5 | 6 | 8 | 10 | 11 | 12 | 14 |
| 7,7 | 1,3 | 3 | 4 | 5 | 6 | 8 | 9 | 10 | 11 |
Källa: www.tropica.com
Köp ett så billigt 50 litersakvarium som möjligt. Bygg om ljusrampen och sätt i en 11W energilampa så den hamnar i centrum i ljusrampen. Köp en enkel luftpump, strunta i doppvärmare och reningsverk. Införskaffa 2st små slöjstjärtar (ca 4-6 cm långa, slöjstjärtar tål ner till + 10 C). Om temperaturen ej sjunker under 20 grader, kan du ha en Ancistrus mal också, de kan leva uteslutande på alger, se dock till att det finns alger, innan du skaffar denna fisk. Inred med en trädrot och bind fast javaormbunke (Microsorum pteropus) på den och plantera lite vanlig vallisneria (Vallisneria americana (natans)) i bakgrunden. Bägge dessa växter växer vid de mest skiftande förhållanden beträffande ljusintensitet (låg till hög), temperatur (18-28 grader), ph-värden (6-8), vattnets hårdhet (mjukt till hårt, d.v.s dH 4-20) och är dessutom lättskötta (Justera pH:t, så det passar ditt kranvattens hårdhet.) En trevlig vattenormbunksväxt som jag har i mitt testakvarie är Bolbitis heudelotii, den betraktas som en svårodlad växt, men i mitt testakvarium, med dH2 och pH 6,5, växer den bra. Det är växten med flikiga blad som syns längst till höger på trädroten, som är Bolbitis Heudelotii.
Utfodra fiskarna med djupfryst foder ungefär som 2 knappnålshuvuden per slöjstjärt, då räcker det att du byter 9 liter
vatten var tredje vecka. Vid vattenbytena suger du upp slammet från botten med slangen. Detta funkar i mitt eget
testakvarie
Nu kan du köpa detta material i form av ett kompendium på 16 sidor. Alla illustrationer i 4-färg.
Pris 70 kr.
Beställer gör du här
Tillbaka till startsidan